Ny syn på gamla tecken

Som att hitta en ny pyramid i öknen. Så beskriver Sven-Åke Risfjell känslan när han för några år sedan hittade ett för honom helt nytt mönster.

Det var ett mönster som inte fanns upptaget i den omfattande inventering av sydsamiska mönster som gjordes på 1920-talet. Och det var verkligen inte vilket mönster som helst som han hittade, den där lunchen när han satt hemma och bläddrade i Ernst Mankers bok Lapparnas heliga ställen.

– Från vårt hus har vi en tiomilautsikt mot Marsfjället. Och när jag sitter där faller blicken på en bild. Det är ett gammalt nåjdbälte, från Marsfjället, som är avbildat. På bältet finns många saker: Mässingring, nålhus, kniv, kåsa, kopparmynt. Och så en daaskoe, alltså en liten väska. Daaskoen har ett lock i horn och det är där jag upptäcker det här mönstret och tänker Vad är detta?

Stor slöjdare

Sven-Åke Risfjell från Vilhelmina har slöjdat i halva sitt liv, det vill säga i 30 år. Han är en av de riktiga stora, och få, slöjdarna från trakten. Och som slöjdare har han sinnet ständigt öppet för gamla och nygamla sydsamiska mönster. Nyfiken läste han vidare om nåjdbältet: Det var skogsinspektör O.P. Gradin som köpte det av nåjden Gam-Niila 1895, efter att det hade gått i arv i flera generationer. Det deponerades sedan på Nordiska museet.

Daaskoens lock är indelat i fyra fält. Tre av dem har klassiska sydsamiska flätmönster, medan det övre vänstra fältet har ett fyrkantsmönster med utstick. Det är omedelbart svårt att se ett system i mönstret, men kanske finns det där. Troligen är det inte gjort helt slumpmässigt.

– Det i sig är ett område för forskning.

Tvekar inte

På originalet, den på bältet, finns några ord inskrivna i tre av fälten. Det är samiska ord för far (eller möjligen åska), gräns och axel. De orden har Sven-Åke Risfjell valt att inte ha med när han har slöjdat nya daaskoe efter nåjdens mönster. Men annars har han inte tvekat inför att använda sig av just ett mönster från ett nåjdbälte.

– Nej, faktiskt inte. Jag har ju gjort trummor också i många år, eftersom jag ser det som en del av kulturarvet också. Men jag använder dem aldrig.

Sven-Åke Risfjell har ställt ut några av sina alster under Jokkmokks vintermarknad. Han var också en av föreläsarna under en temakväll och bilder, symboler och mönster i norr. En annan var etnologen Kerstin Eidlitz Kuoljok. Själv hade hon blivit sjuk, men hennes föreläsning lästes ändå upp. Eidlitz Kuoljok menar att de tolkningar som ofta gjorts av samiska trumbilder, främst av Ernst Manker, är alltför banala. Hon menar att om man kan titta på sibiriska trummor, där det finns betydligt mer ingående beskrivningar, så kan man också förstå mer av vad de samiska trummorna berättar.

Inte bara praktiskt

– En ren har tolkats som något med renskötsel, pil och båge har tolkats som något med jakt och ett nätmönster har ansetts handla om fiske. Men jag anser att det är ett stort fel att tro att samerna bara skildrade det praktiska livet på sina trummor, och inte andra dimensioner i tillvaron.

Eidlitz Kuoljok menar att det skulle bli lika fel om man tolkade bibliska bilder bokstavligt. Och hon noterar att i Sibirien har till exempel bågen och pilen varit symboler för att bekämpa det onda.

Temakvällen avslutades med att arkeologen Bernt Ove Viklund berättade om hällmålningar. För några år sedan hittade en privatperson flera tusen år gamla rödockramålningar i Saskam strax utanför Jokkmokk. På inventeringskartan är det annars ganska tomt på hällmålningar i den nordligaste delen av Norden.

Måste leta

– Men de finns därute. Det är bara det att ingen har tittat ordentligt. Och man kan inte bara gå ut och leta på måfå. Man måste veta lite vad man tittar efter.

De allra flesta hällmålningar visar älgar. Älgen verkar ha varit den klart dominerande och viktigaste symbolen. Några har renar, en och annan björn finns också, och så några människofigurer. I övrigt är det älgar. Det kan finnas fångstgropar för älg i närheten av målningarna.

– Det gäller att se sammanhangen. Än i dag är den här platsen känd som älgjaktens bästa pass, säger Viklund och visar en klippa med ockramålade älgar. Bilder, symboler och mönster berättar något. Om hur människor levt, tänkt och verkat. Bernt Ove Viklund liknar dem vid ikoner på dataskärmen.

– De är sökvägar in till mer kunskap.