Under ett av samtalen mellan sameslöjdskonsulent Stig-Harry Johansson och mig medan han fortfarande hade sitt säte mitt emot min verksamhet i Kyrkstan sade han till mig – Ska du inte försöka dra igång något här i Vilhelmina. Denna tanke tog jag med mig och började fundera på att dra igång en sameförening på hemmaplan. Jag började sondera terrängen bland vänner och bekanta som jag visste hade samisk bakgrund och frågade om de skulle vara intresserade av att vara med.
Sameföreningen Vueltjere Duodji bildades i Maj 1992 med säte i källaren i mitt hus på Storgatan 8 i Kyrkstan. Första styrelsen bildades och stadgar för föreningen antogs. Duodji är samiska ordet för slöjd och Vueltjere är det gamla sydsamiska namnet för Vilhelmina i Vilhelmina Vefsen dialekten vilket har betydelsen stället platsen sjön man reste över, förbi.
I föreningen fick förutom slöjden andra intressen lyftas. Vid ett tillfälle skulle jag ner för ett ärende till Västerbottens Kurirens lokalredaktion i Vilhelmina där journalisten Roland Tidström jobbade. Han berättade att han varit till DAUM (Dialekt ortnamns och folkminnesarkivet) i Umeå och tagit del av OP Petterssons förteckning över samiska ortnamn från Vilhelmina. Sammanlagt rörde det sig om 1360 namn.
OP Pettersson 1859-1944 var folkskollärare i Vilhelmina med ett stort intresse av folklivsskildringar. Han hade under sommaren 1928 för avsikt att uppteckna svenska ortnamn, bebyggelsetraditioner mm varvid han även uppmanades att uppmärksamma de samiska namnen. Han försågs för detta ändamål med kartor och avskrifter från vissa samiska ortnamnslistor ur de Nensénska papperen. Jonas Nensén var kyrkoherde i Dorotea. Under tiden 1817-1830 upptecknade han ordlistor och topografiska namn på samiska. Jag fick låna materialet för att ta en kopia av det. Det var så intressant så jag drog igång studiecirklar i föreningen i studieförbundet Vuxenskolans regi i ortnamnsforskning för att bearbeta och tolka detta material från Nenséns och OP Petterssons uppteckningar samt från olika kartor som Fjällkartan, Generalstabens kartor, Topografiska och ekonomiska kartan. 22 stycken inventeringskartor i färg som var från tiden före Generalstabens kartor (1870-tal) inköptes till föreningen från Lantmäteriet.
Vi var sammanlagt 6 stycken som började studera materialet i oktober 1992. Det blev viktigt för oss att få med de äldre som fortfarande hade språket kvar från barnsben som tex Axel och Stina Fjällström, Thea och Kjell Fjällström, Miriam Larsson och Elsa Viktoria Fjällström. Föreningens stödmedlem lantmätaren Ingemar Söder träffade jag när jag sökte kartor på Lantmäteriet och han blev också en hängiven medarbetare. Det var kvällar som var så högintressanta och trevliga i denna djupdykning i språket och vår naturs utseende. Samiska ortnamns betydelse är terräng och ibland även händelse beskrivande. Vi översatte namnen under flera års träffar vilka blev över 120 stycken där vi sågs varje vecka från höst till vår.
Vi översatte och tolkade ortnamnen och lade in dem med x och y koordinater på kartorna. Även Nenséns anteckningar med 1559 namn koordinatbestämdes och infördes i materialet.Vi använde oss även av olika samiska lexicon för att få fram betydelserna av ortnamnen vilket var ett tidsödande arbete.
Här kommer ett exempel vad gäller forskningen i olika ordlistor så ni ser arbetet med vår källforskning för varje ortnamn. Här gällde det samiska namnet på Vilhelmina.
OP Pettersson resa Vuelket+ javrie – sjön man reser över
Vueltjer – samernas namn på Vilhelmina kyrkby
Vueltjere – stället enligt Stina Fjellström
Erik Nilsson Mankok Vuölket – fara, resa
Åarjelsamien-daaroen baakoegaerja Vuelkedh dra av gärde, resa åstad
Hasselbrink Vuäldjere – als letzem teil, sista delen
Lexicon Lapponicum 1780 wuolget – fara fort, fara bort
Tyvärr är nu många av de äldre sagesmännen borta ur tiden men de har lämnat mycken kunskap efter sig. Den 29 februari 2020 åkte jag upp till Alvar Tomasson i Dikanäs för att höra hans nedärvda uttal på det sydsamiska namnet på Vilhelmina. Det uttal som hör vårt område till. Hör här Alvar som får representera den kunskap som den äldre generationerna tillförde arbetet.
https://studio.youtube.com/video/WMFbsofTHes/edit
För dokumentationen gjorde jag en ansökning till Samefonden, IT kommissionen ”Vingar åt människans förmåga” Länsstyrelsen och Vilhelmina kommun för medel till införskaffande av föreningens första dator i juni 1993. I den ansökan ingick även dataprogrammet Map Info (ett digitalt kartprogram som kan hantera register). Här behövdes mera arbetskraft för inskrivandet av uppgifterna vilket ansöktes hos arbetsförmedlingen. På bilden ser ni frv Ingemar Isaksson, jag själv och Christer Lindahl i föreningens arbetslokal. Det var två av 13 duktiga medarbetare under ortnamnsarbetets gång.
Under min tid som lärare i sameslöjd på Kolahalvön för ryska samer passade jag samtidigt på att få fatt på samiska ortnamn i deras område till en jämförelse med våra. Jag fick i min hand en lista på 600 handskrivna ortnamn med betydelse på ryska från museet i Lovozero.
Som tur var hade jag genom min butik i Vilhelmina kommit i kontakt med en jugoslavisk invandrare som var intresserad av vår kultur. Han behärskade ryska och hjälpte mig med översättningen. Tack till Nikolaj. Det visade sig att de ryska samernas ortnamn var som här hos oss terrängbeskrivande.
Det här med ortnamnen fascinerade mig så mycket så jag bombarderade tidningen Samefolket med långa listor med namn och betydelse som under många månader infördes i tidningen.
Ann-Christin Mattison bördig från Vilhelmina har haft sitt arbete på Lantmäteriet i Gävle. Hon besökte butiken under 2018 och berättade att hon föreslagit för Landshövding Lassinantti i Norrbotten att införa samiska ortnamn på vägskyltarna i Norrbotten. På den vägen är det och nu har även vi det hos oss och det är vi ju glada över. Idag har Vilhelmina fått namnet Vualtjere efter Umesamiskans ortografi av vualka vilket betyder att gå. Samma betydelse men annat uttal och stavning än hos oss.
Sven-Åke Risfjell Vilhelmina 2020-05-17 #40årisameslöjdenstjänst