Sven-Åke Risfjell, 40 år i sameslöjdens tjänst
Del 13: 2000-talet en expansiv och händelserik tid– Det gamla Nåjdmönstret från Marsfjäll
Det är nu dags att berätta om en händelse som jag kommer att rubricera som en av de stora händelserna i mitt slöjdande. Att få återbörda något som har varit bortglömt och inte satt ljus på förrän den lunchen 2008 hemma på Risfjellsgården där vi har en tiomilautsikt med Marsfjällen i panorama.
Det var lite hisnande då jag satt vid bordet för att avnjuta min lunch i ensamhet då Doris arbetade i butiken och blickade ut över Malgomaj mot Marsfjällen och samtidigt bläddrandes lite på måfå i en gammal bok från Nordiska museet som jag plockat fram. Plötsligt fastnade mina ögon på en tecknad bild av ett föremål från Marsfjällen som inlämnats till Nordiska museet 1895. Föremålet var ett bälte som benämndes Trollbälte från Marsfjäll. När det är trollen som omnämns i litteraturen vad gäller det samiska handlar det ofta om nåjderna, vår kulturs motsvarighet till medicinman hos amerikas och canadas ursprungsbefolkning och schamaner i andra kulturer.
Bältet visade sig vid närmare studie ha tillhört sista Nåjdfamiljen på Marsfjället. Bältet hade gått i arv i generationer så vi vet inte hur gammalt det egentligen är. Det vi vet av Nordiska museets anteckningar är att siste brukaren Nahkergöörnje levde i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet och att bältet lämnades in av en skogsinspektör O.P. Gradin till Nordiska museet 1895. På bältet sitter många små ting som en mässingring, nålhus, kniv, kåsa, kopparmynt, amuletter samt en Daaskoe vilket är en väska som bärs av männen på sydsamiskt område.
Vi är vana att se mannens väska i skinn med tenntrådsbroderi men detta unika exemplar var gjort i horn med gravyr. Locket på väskan var graverat i fyra fält vilka är tre är av de under 1920-talet 24 nedtecknade sydsamiska mönstren. Dessa har jag god kännedom om enär jag har jobbat med dessa under hela mitt slöjdarliv men det fjärde fältet tog andan ur mig. Det var något helt unikt som jag aldrig sett förut under alla år av gravyrarbete i vår sydsamiska tradition. Jag ringde Doris som var i butiken den dagen och sa ”Idag har jag hittat en ny pyramid i öknen”. Jag ansökte om tillstånd hos Nordiska museet att få tillgång till att detaljstudera bältet och Daaskoen vilket jag så småningom fick lov till. Det här mönstret har sedan dess följt mig i mitt gravyrarbete och förknippas nu med mig liksom ett signum för min slöjd och undersökande arbete. Jag komponerar mönstret på olika sätt på mina föremål i mitt slöjdande och jag gör även Daaskoe, väskan i horn med den ursprungliga gravyren som grund. De tre ord som var inskrivna på den siste Marsfjällsnåjdens Nahkorgörnjes väska använder jag inte på mina Daaskoe.. Det är samiska ord för far (eller möjligen åska), gräns och axel som var ingraverade. De orden är i mina ögon lite heliga och hör den gamle Nåjdens väska till.
Mönstret presenterade jag för första gången för omvärlden på Ájtte museum under Jokkmokks marknad 2010 där jag även höll föredrag om mitt fynd. Efter det följde föreläsning på Västerbottens museum och sedan har min slöjd med detta mönster visats på olika utställningar och mässor i Sverige och utomlands.
Extra roligt har det varit att få leverera slöjd till nu levande ättlingar till Nahkergöörnje den siste Nåjden på Marsfjället. Här ser ni en leverens till O Leif G Stinnerbom som bor i Sunne i Värmland regissör, musiker, teaterchef vid Västanå teater och i Marsfjällsnåjdens släktled. Hans fru kostymör Inger Hallström Stinnerbom designar och syr dräkterna till deras föreställningar.
Leif gjorde efter våra samtal den fantastiskt suggestiva föreställningen ”Fjällets siare” sagan om Marsfjällsnåjden som vi tog del av i Stockholm på Kulturhuset.
Textilier
I samma veva som jag upptäcket mönstret hade vi erhållit Kulturpriset från Vilhelmina kommun med en summa pengar. Vi hade funderat på vad vi skulle göra av prissumman så att Kulturpriset skulle få leva vidare. Doris kom då med idén att göra en textil serie som skulle få bära mönstren från den gamla väskan. Sagt och gjort hon tog kontakt med olika väverier för att påbörja ett samarbete och kulturprisets pengar fick bli de första mönsterframtagningarna till linneprodukterna som handdukar, löpare, tabletter, bordsdukar, kaffedukar och kuddfodral i samarbete med Ekelunds linneväveri i Horred. De finns nu i olika färger lin, blå, grön, grå, och vissa av produkterna i rött.
Plädar
Nästa steg i framtagandet av textila produkter var designen av plädar i dubbelvävd ull. För att få fram detta behövdes nya mönsterkort vilket blev 6000 st i hålkortsform vilket vi då satsade egna pengar till och det var många tusenlappar som behövdes till detta. Det blev Nya Ullkraft i Bjurholm som fick i uppdrag att väva dessa åt oss. Det kändes kul att de skulle tillverkas i länet.
Efter några år skulle Nya Ullkraft flytta till nya lokaler och det arbetet blev liksom aldrig färdigt. Vår produktion låg nere under så många år att vi till slut inte hade en enda pläd kvar att sälja. Vi beslutade då att söka en ny producent och vände oss i detta skede till Röros Tweed i Norge. Nya mönsterkort måste åter köpas, denna gång datorbaserade. Sedan 2019 på hösten har vi nu åter plädarna i produktion i olika färgställningar igen. Vi valde att göra dem rejäla i storlek i färdigt mått 140×200 cm för att man ska kunna ligga raklång och vila skönt under den utan att behöva ligga som en krok för att få plats.
Babyfiltar
Efter plädens tillkomst beställde vi även babyfiltar i blått, rött och grönt i en mjuk och skön bomullsflanell. Dessa beställde vi från Ekelunds Linneväveri i Horred.
Mattor
En dag 2013 blev vi uppringda av Claire Thalén från Stockholm som arbetade som säljare hos AB E Stjerna i Herrljunga som tillverkar mattor för övrigt ett gammalt anrikt möbelföretag. Ett roligt inslag här som koppling till E.Stjerna är en sinnrikt designad soffa med två fåtöljer i nyskick som vi köpte efter en släkting till mig från Hacksjö. Den har vi sedan slutet på 1990-talet fraktat från Hacksjö till Storgatans olika våningar och gårdshus till Malgonäs och vårt hem Risfjellsgården, till Storgatan igen och nu står den så fint i vår festvåning på Volgsjövägen där vi gjort i ordning ett rum i den soffans tidsanda. Inte anade vi då att vi skulle kopplas till detta möbelföretag några år längre fram. Nåväl slut på den parentesen Claire Thalén visade sig trevligt nog ha sina släktrötter från Klimpfjäll i Vilhelmina och dessutom samiska släktrötter. Hennes kontakt med oss var om vi hade lust att ta på oss ett designuppdrag för E.Stjerna i en serie mattor med samiska mönster. Efter lite funderationer hit och dit och en träff med Claire i Stockholm där vi just då var på en mässa. Hon visade oss tekniker och material mm vilket gjorde att vi kände för att anta utmaningen. Vi har ju i århundranden dekorerat våra golv med heliga mönster från Österlandet så varför inte plocka in våra gamla mönster som dekoration i våra hem. Efter det följde träffar i Herrljunga, ritande av mönster, mailande och telefonkontakt mellan varandra vilket så småningom ledde fram till en serie mattor som ni nu hittar i vår kollektion. Två mattor i rölakansteknik och en matta i tre olika färgställningar som är handknutna. Materialet i mattorna är ull och utgör den senaste delen i vår textila serie med Marsfjällnåjdens mönster. De visades för första gången på Stockholm Light and Furniture Fair på Älvsjömässan 2015 där vi deltog samtidigt som vi ställde ut på Skansen under deras Samiska dagar.
På Stockholm Light and Furniture Fair i februari 2015. Här är gänget bakom framtagandet av mattorna. Från vänster Elisabeth Axelstjerna Vd vid E.Stjerna, Doris och Sven-Åke Risfell samt E.Stjernas säljare och initiativtagare till designuppdraget Claire Thalén.
Mattorna samt textilierna har förutom i vår butik i Vilhelmina och vår webshop visats på olika utställningar vi varit på under årens lopp som på Hem och Villamässan i Älvsjö, Jokkmokks Marknad Ajtte museum, Västerbottens museums samiska dagar, Örnsköldsviks museum Orrestaare, Sturehof Stockholm, Funäsdalen Lopme Naestie, Hven, Kalmar, Västervik, Göteborg, Växjö Huseby, Tyskland Pronstorf, Artek i Finland, Köpenhamn Svenska Konsulatet med många flera orter.
Här artiklar från olika tidningar som skrivit om det fantastiska mönsterfyndet jag gjorde och utvecklingen av det som vi gjort tillsammans.
Alltså fick något så kraftfullt som en nåjds föremål och gravyrmönster bli förlaga till min slöjddekoration och vårt textila uttryck och jag är övertygad om att det därute i museernas gömmor säkert finns mycket mer spännande att upptäcka.
Vilhelmina 2020-11-21
Doris och Sven-Åke Risfjell
#40årisameslöjdenstjänst